Det står på en hylla i mitt sovrum, ett skrin i mörkt, skimrande rosenträ med eleganta intarsiainläggningar och tassar formade som lejonfötter. På sidorna sitter runda handtag hållna av lejonhuvuden i brons, och det framstår mer som en prydnad än som det bruksföremål det en gång var. När man lyfter på locket uppenbarar sig en röd insida med fack och lådor, utrustade med verktyg och trådrullar snidade i elfenben.
Skrinet tillverkades i London mellan 1810 och 1820 av konsthantverkaren William Dobson. Han drev sin verksamhet på den berömda affärsgatan The Strand under nästan ett halvsekel. I dåtidens brittiska adresskalendrar titulerades han mångsidigt som hardware man, tillverkare av skrivpulpeter och kopieringsmaskiner, men även som knivsmed och parfymör. Detta engelska mästerverk är en släktklenod som vandrat genom generationer av kvinnor i mer än 200 år. När jag var barn stod skrinet på en hylla hos min gammelmormor Henriette. Jag älskade det där skrinet. Varje gång jag följde med min mormor för att hälsa på tittade jag på det med stor fascination.
På baksidan står några rader skrivna för hand:
Detta tillhör Hedvig (Sick) Falkenberg. Har varit förut Hillevis. Hon fick den vid 4 års ålder.
Vem Hedvig var vet jag, men vem var då denna Hillevi som tog emot skrinet som fyra-åring? De mest troliga kandidaterna tidsmässigt är Hedvigs syster Hillevi, hennes moster Hillevi Törngren eller hennes morfars mor, Hillevi Posse av Säby.
Ett första alternativ skulle alltså kunna vara Hedvigs egen syster Hillevi. Det finns egentligen ingenting som motsäger att hon fick skrinet vid fyra års ålder, men varför hon i så fall skulle ha lämnat över det till sin syster under sin livstid är oklart. Hillevi gick bort 1986 vid 80 års ålder, 12 år efter Hedvigs bortgång. Hade Hillevi avlidit före Hedvig hade skrinet naturligt kunnat gå i arv, men nu skedde det i omvänd ordning.
Hedvigs moster, Hillevi Törngren, kallad Hilla i familjen, känns som ett starkare och mer sannolikt alternativ. Hon föddes 1877 så om det var hon som fick skrinet när hon fyllde fyra år så var året 1881. Då var syskrinet omkring 60–70 år gammalt och kan mycket väl ha skänkts till henne som en värdefull och antik släktklenod. Om skrinet var moster Hillas bör det ursprungligen ha gått i arv på mödernet, vilket känns högst rimligt för ett utpräglat kvinnligt hantverksföremål. Hilla och hennes syster Tora, som var Hedvigs mamma, var döttrar till Rudolf Teodor Törngren och Amalia Karolina Theresia Löfström. Fadern var hemmansägarson från Våga i Hälsingland och arbetade som inspektor vid Jälla säteri, medan modern Amalia växte upp i en prästgård i Vist socken i Östergötland. Ett exklusivt syskrin i rosenträ från London var en utpräglad statussymbol vid 1800-talets början, och prästgårdsmiljön framstår som ett kulturellt nav där ett sådant föremål naturligt skulle kunna ha haft sin plats. Går vi ytterligare ett steg bakåt finner vi Amalias mor, Helena Rebecka Torenstedt, född 1810, precis under de år då William Dobson tillverkade skrinet i London. Kan skrinet ha beställts som en exklusiv gåva vid hennes födelse? Helena Rebecka föddes i Odensvi som dotter till kontraktsprosten Jonas Adolf Torenstedt och Anna Ulrika Lindblom. Anna Ulrika gick bort 1823, och i hennes bouppteckning förekommer mycket riktigt flera skrin, även om de saknar närmare beskrivning. Helena Rebecka gick bort ung, och i hennes egen bouppteckning saknas syskrin, vilket lämnar oss utan svar.
Moster Hilla stod sin familj nära. År 1902 gifte hon sig med kronofogden och rådmannen, friherre Alexander Funck, men paret fick bara söner. I avsaknad av egna döttrar är det mycket troligt att Hilla kan ha gett släktklenoden vidare till sin systerdotter Hedvig medan hon fortfarande levde. Det saknas syskrin i moster Hillas bouppteckning.
Även om det känns som en kvalificerad gissning att skrinet bör ha gått i arv på mödernet så kan det i aktuellt fall faktiskt ha gått i arv via Hedvigs morfar. Hans mor hette nämligen Hillevi Sofia Posse af Säby. En kvinna med rätt namn tidsmässigt relativt nära Hedvig. Hillevi Sofia kom från en adlig bakgrund, född 1804 i Östergötland. Hennes far var Gustaf Mauritz Posse och hennes mor Gustava Eleonora Örnfelt. Hon gifte sig med Lars Mattias Törngren, överstelöjtnant och senare postinspektor i Uppsala från 1857 till 1873. Familjen bodde på postmästargården, den Clasonska gården, i Uppsala. Uppenbarligen en miljö där ett syskrin av det här slaget hade kunnat passa in. Indirekt kan skrinet ha gått via hennes son Rudolf Teodor till dottern Tora och vidare till Hedvig. Hillevi ska i så fall ha fått skrinet i gåva som fyraåring år 1808, också inom aktuellt tidsspann, antagligen då från sina föräldrar.
När jag gick igenom Hillevi Sofias bouppteckning upptäckte jag en Hillevi till… Hur många Hillevi kan det finnas i sammanhanget egentligen?! Hedvigs morfar hade en syster som hette Hillevi Maria Törngren, född 1827. Hon var inte född när skrinet tillverkades och är därmed i så fall en länk mitt i kedjan, mellan sin mor Hillevi Sofia och Hedvig. Hillevi Maria gifte sig aldrig utan står som fröken med syskon och syskonbarn i sin bouppteckning. I bouppteckningen finns inget syskrin.
Mina försök att slå fast vilken Hillevi som nämns på skrinets undersida har inte lyckats. Det finns för många kandidater som skulle kunna passa. Men vem Hedvig var vet jag dock med bestämdhet. Vintern 1903, den 8 december, föddes Tora Gustaviana Hedvig Elisabeth (kallad Sickan av familjen) Falkenberg i Ösby, Lunda socken. Hon var dotter till Henrik Georg Falkenberg och hans hustru Tora. Under Hedvigs tidiga uppväxt bodde familjen på egendomen Holmen i Hammarby. År 1911 flyttade familjen till Villa Torenia i Södertälje. Bilden nedan visar Hedvig som bebis.
Ett första alternativ skulle alltså kunna vara Hedvigs egen syster Hillevi. Det finns egentligen ingenting som motsäger att hon fick skrinet vid fyra års ålder, men varför hon i så fall skulle ha lämnat över det till sin syster under sin livstid är oklart. Hillevi gick bort 1986 vid 80 års ålder, 12 år efter Hedvigs bortgång. Hade Hillevi avlidit före Hedvig hade skrinet naturligt kunnat gå i arv, men nu skedde det i omvänd ordning.
Hedvigs moster, Hillevi Törngren, kallad Hilla i familjen, känns som ett starkare och mer sannolikt alternativ. Hon föddes 1877 så om det var hon som fick skrinet när hon fyllde fyra år så var året 1881. Då var syskrinet omkring 60–70 år gammalt och kan mycket väl ha skänkts till henne som en värdefull och antik släktklenod. Om skrinet var moster Hillas bör det ursprungligen ha gått i arv på mödernet, vilket känns högst rimligt för ett utpräglat kvinnligt hantverksföremål. Hilla och hennes syster Tora, som var Hedvigs mamma, var döttrar till Rudolf Teodor Törngren och Amalia Karolina Theresia Löfström. Fadern var hemmansägarson från Våga i Hälsingland och arbetade som inspektor vid Jälla säteri, medan modern Amalia växte upp i en prästgård i Vist socken i Östergötland. Ett exklusivt syskrin i rosenträ från London var en utpräglad statussymbol vid 1800-talets början, och prästgårdsmiljön framstår som ett kulturellt nav där ett sådant föremål naturligt skulle kunna ha haft sin plats. Går vi ytterligare ett steg bakåt finner vi Amalias mor, Helena Rebecka Torenstedt, född 1810, precis under de år då William Dobson tillverkade skrinet i London. Kan skrinet ha beställts som en exklusiv gåva vid hennes födelse? Helena Rebecka föddes i Odensvi som dotter till kontraktsprosten Jonas Adolf Torenstedt och Anna Ulrika Lindblom. Anna Ulrika gick bort 1823, och i hennes bouppteckning förekommer mycket riktigt flera skrin, även om de saknar närmare beskrivning. Helena Rebecka gick bort ung, och i hennes egen bouppteckning saknas syskrin, vilket lämnar oss utan svar.
Moster Hilla stod sin familj nära. År 1902 gifte hon sig med kronofogden och rådmannen, friherre Alexander Funck, men paret fick bara söner. I avsaknad av egna döttrar är det mycket troligt att Hilla kan ha gett släktklenoden vidare till sin systerdotter Hedvig medan hon fortfarande levde. Det saknas syskrin i moster Hillas bouppteckning.
Även om det känns som en kvalificerad gissning att skrinet bör ha gått i arv på mödernet så kan det i aktuellt fall faktiskt ha gått i arv via Hedvigs morfar. Hans mor hette nämligen Hillevi Sofia Posse af Säby. En kvinna med rätt namn tidsmässigt relativt nära Hedvig. Hillevi Sofia kom från en adlig bakgrund, född 1804 i Östergötland. Hennes far var Gustaf Mauritz Posse och hennes mor Gustava Eleonora Örnfelt. Hon gifte sig med Lars Mattias Törngren, överstelöjtnant och senare postinspektor i Uppsala från 1857 till 1873. Familjen bodde på postmästargården, den Clasonska gården, i Uppsala. Uppenbarligen en miljö där ett syskrin av det här slaget hade kunnat passa in. Indirekt kan skrinet ha gått via hennes son Rudolf Teodor till dottern Tora och vidare till Hedvig. Hillevi ska i så fall ha fått skrinet i gåva som fyraåring år 1808, också inom aktuellt tidsspann, antagligen då från sina föräldrar.
När jag gick igenom Hillevi Sofias bouppteckning upptäckte jag en Hillevi till… Hur många Hillevi kan det finnas i sammanhanget egentligen?! Hedvigs morfar hade en syster som hette Hillevi Maria Törngren, född 1827. Hon var inte född när skrinet tillverkades och är därmed i så fall en länk mitt i kedjan, mellan sin mor Hillevi Sofia och Hedvig. Hillevi Maria gifte sig aldrig utan står som fröken med syskon och syskonbarn i sin bouppteckning. I bouppteckningen finns inget syskrin.
Mina försök att slå fast vilken Hillevi som nämns på skrinets undersida har inte lyckats. Det finns för många kandidater som skulle kunna passa. Men vem Hedvig var vet jag dock med bestämdhet. Vintern 1903, den 8 december, föddes Tora Gustaviana Hedvig Elisabeth (kallad Sickan av familjen) Falkenberg i Ösby, Lunda socken. Hon var dotter till Henrik Georg Falkenberg och hans hustru Tora. Under Hedvigs tidiga uppväxt bodde familjen på egendomen Holmen i Hammarby. År 1911 flyttade familjen till Villa Torenia i Södertälje. Bilden nedan visar Hedvig som bebis.
Som vuxen utbildade Hedvig sig till barnskötare. Mellan 1927 och 1937 tog hon anställning hos en familj i Bryssel och vid hemkomsten till Sverige fick hon arbete hos advokat Nils Åke Wittermark som bodde i kvarteret Guvernören i Malmö. År 1939 flyttade hon tillbaka till Stockholm och bosatte sig på Johannesgatan 2 där hon kom att bo resten av sitt liv. Hedvig gifte sig aldrig och fick inga egna barn. På julafton 1974 somnade hon in i sin lägenhet och gravsattes på Norra begravningsplatsen bredvid sina föräldrar. Efter Hedvigs bortgång skiftades hennes ägodelar, och syskrinet hamnade hos hennes syster Henriette, min gammelmormor.
När Henriette gick bort 1999 ärvdes skrinet av min mormor Ann-Marlene och när jag fyllde 15 år fick jag det i födelsedagspresent. Eftersom det under skrinet enbart står Hillevis förnamn bör det tyda på en koppling mellan henne och Hedvig som var uppenbar för den som skrev. Kanske är därför ändå den mest troliga kandidaten moster Hilla, som hade en nära relation till sin syster och syskonbarn.
Kommentarer
Skicka en kommentar