Den 8 september 1827 föddes Anna Brita Lek i Hanrö, ett kvarter i Falun. Hon var min farmors farfars mor, och hon avled 2 år innan min farmor föddes. Pratade familjen om henne, kände farmor till hennes namn? Det borde de ha gjort, för det visade sig att hon verkar ha varit en krukgumma. Tillika med två kriminella söner. Alltså, min farmors farfar och hans bror. Det, det hade hon verkligen inte velat prata om, om jag kände henne rätt...
Den 8 september 1827 föddes dottern Anna Brita. Anders, Brita och Anna Brita bodde fortfarande kvar men gjorde kortare avstickare till andra boenden under perioden. Först den 9 december 1827 för att komma tillbaka den 4 mars 1829 för att flytta för gott den 23 februari 1830. Då flyttade familjen till gård nr 5 i kvarter 45, idag Hanrövägen 12. Vid sista flytten var Brita höggravid. Den 5 april 1830 fick familjen en dotter till, som döptes till Catharina.
Men år 1832 förlorade familjen sin yngsta dotter i bröstfeber (tbc eller lunginflammation). I dödboken står hon inskriven som Catharina från Hanrö. Catharina fick vila i samma kista som en annan flicka, femåriga Greta Lisa från Östanfors, brukligt när barn från arbetarklassen skulle jordfästas. Idag finns inga spår kvar av deras viloplats på Kopparbergs kyrkogård. Den kronologiska beläggningsordeningen som gällde på tidens kyrkogårdar innebar att barnens kista placerades i en redan grävd grav i raden efter den som dött i ordningen före dem.
År 1833, den 5 juli, föddes den första sonen. Som fick namnet...Anders. Sorgen skulle dock återkomma. År 1836 föddes dottern Johanna, men hon levde bara en månad innan hon dukade under för "torsk", en svampinfektion i strupen. Även hon jordades tillsammans med ett annat barn. På gård nr 45-5 bodde nu Anders och hans fru Brita med deras två barn Anna Brita och Anders. Varför göra andra namnval när dessa fungerar...eller?
Den 6 maj 1849 gifte hon sig med drängen Johan Erik Fahlström, även han från en gruvarbetarfamilj. De var båda 22 år gamla och flyttade tillsammans till hennes föräldrahem i Hanrö. Anna Brita var synligt gravid vid giftermålet och deras första dotter föddes 22 juli 1849. Hon fick namnet Anna Margareta. År 1850 får Anna Brita och Johan Erik uppleva hur brännvinsförsäljningen reglerades genom att bergsmännen tog kontroll över utskänkning och bränning. Vinsten skulle gå till staden och användas till allmännyttiga ändamål. Med tanke på vilket utbrett problem superiet varit så bör frågan ha diskuterats i deras hem. År 1860 förbjöds husbehovsbränningen helt.
Enligt husförhörslängden från 1885 var Anna Brita ensam ägare till fastigheten 16-6 ½. Under samma år flyttade sonen Anders Johan och hans familj till moderns gård, vilket är anmärkningsvärt då Anders Johan endast fyra år tidigare hade dömts för att ha misshandlat henne. Den 11 augusti 1886 utökade Anna Brita sina egendomar genom att ropa in granngården på en exekutiv auktion, efter att länsman J. F. Sundvik gått i personlig konkurs. Fastigheten bestod av två bostadsbyggnader i timmer med brädtak, vilka båda innehöll ett rum och kök. Köpeskillingen uppgick till 1 600 kronor. Samtida tidningsartiklar visar att Anna Brita därefter bedrev uthyrningsverksamhet i båda sina fastigheter.
Hela min släktforskning om familjen Lek Fahlström utgick av en slump från Anna Brita. Jag hittade henne för flera år sen och det var dags att följa henne i spåren, både framåt och bakåt. Och hon har lite varit med mig sen jag började leta efter henne. Det här inlägget kommer bli långt, jag har kunnat följa hennes liv och hittat en hel del intressant! En del av hennes bakgrund presenterades i inlägget från 18 maj. I det inlägget beskrevs hur hennes pappa föddes, år 1794, och tidigare generationers liv vid gruvan i Falun. Familjen bodde då på gård 12 i kvarter 43, vid Hyttgatan.
Men vi börjar ett släktled tidigare, med hennes pappa. Om ni läst inlägget från den 18 maj så kan ni gissa er till vad han hette, jo, Anders. Det förekommer en Anders i varje generation i den här familjen...
I alla fall, Anders Andersson Lek, född 1794 och följde i sin far och farfars fotspår som arbetare vid gruvan i Falun. Han träffade pigan Brita Persdotter, född i Torsång 1801, och paret vigdes 1 augusti 1826. Att familjen faktiskt ägde sin gård gav dem en ovanlig trygghet; de behövde inte flytta runt i den utsträckning som annars var vanligt bland stadens arbetare. År 1827 togs gården över av Anders äldre syster Carin Andersdotter Lek och hennes man Jan Jansson Tysk. Han arbetade också som gruvarbetare.
Den 8 september 1827 föddes dottern Anna Brita. Anders, Brita och Anna Brita bodde fortfarande kvar men gjorde kortare avstickare till andra boenden under perioden. Först den 9 december 1827 för att komma tillbaka den 4 mars 1829 för att flytta för gott den 23 februari 1830. Då flyttade familjen till gård nr 5 i kvarter 45, idag Hanrövägen 12. Vid sista flytten var Brita höggravid. Den 5 april 1830 fick familjen en dotter till, som döptes till Catharina.
Men år 1832 förlorade familjen sin yngsta dotter i bröstfeber (tbc eller lunginflammation). I dödboken står hon inskriven som Catharina från Hanrö. Catharina fick vila i samma kista som en annan flicka, femåriga Greta Lisa från Östanfors, brukligt när barn från arbetarklassen skulle jordfästas. Idag finns inga spår kvar av deras viloplats på Kopparbergs kyrkogård. Den kronologiska beläggningsordeningen som gällde på tidens kyrkogårdar innebar att barnens kista placerades i en redan grävd grav i raden efter den som dött i ordningen före dem.
 |
| Catharina från Hanrö. Källa: Stora Kopparbergs kyrkoarkiv, död- och begravningsbok 1832. |
År 1833, den 5 juli, föddes den första sonen. Som fick namnet...Anders. Sorgen skulle dock återkomma. År 1836 föddes dottern Johanna, men hon levde bara en månad innan hon dukade under för "torsk", en svampinfektion i strupen. Även hon jordades tillsammans med ett annat barn. På gård nr 45-5 bodde nu Anders och hans fru Brita med deras två barn Anna Brita och Anders. Varför göra andra namnval när dessa fungerar...eller?
År 1839 kom det slutgiltiga slaget mot hushållet när pappa Anders gick bort i lungsot, endast 44 år gammal. Som sagts i tidigare inlägg, lungsoten följde familjerna som en röd dödlig tråd. Lungsot var att likna vid en "yrkessjukdom" vid gruvan och många arbetare dog före 50 års ålder.
Anna Britas eget liv
Stadsbilden ändrades mycket lite under 1800-talets första hälft. De flesta byggnader var fortfarande i trä, placerade kring en gårdsplan med ett portlider eller en glugg mot gatan. Anna Brita Andersdotter Lek växte upp på gård 5 i kvarter 45 i Hanrö, efter samma gator som hennes familj bott på i minst 100 år. Som 17-åring lämnade Anna Brita hemmet för att börja arbeta som piga i en gård i kvarteret Prästtägten, inte långt hemifrån. I Östanfors, området granne med Hanrö där vår familj bodde, inträffade en våldsam eldsvåda 18 oktober 1847, när Anna Brita var 20 år gammal. Det vore konstigt om hon inte varit mycket medveten om branden då 58 tomter mellan ån och Trumbäcken och från Södra Mariegatan till Rostvändaregatan förstördes. Elden bröt ut på kvällen i ett spannmålsmagasin på Slaggatan, efter att kraftiga vindar fört med sig gnistor från smälthyttor vid ån. Totalt brann 40 gårdar ner, och endast 8 av dessa var försäkrade. Även om branden mirakulöst nog inte krävde några dödsoffer, förlorade omkring 270 människor sina hem. För att hantera katastrofen tillsattes en brandstodskommitté som skulle värdera förlusterna och hjälpa de drabbade genom insamlingar.Den 6 maj 1849 gifte hon sig med drängen Johan Erik Fahlström, även han från en gruvarbetarfamilj. De var båda 22 år gamla och flyttade tillsammans till hennes föräldrahem i Hanrö. Anna Brita var synligt gravid vid giftermålet och deras första dotter föddes 22 juli 1849. Hon fick namnet Anna Margareta. År 1850 får Anna Brita och Johan Erik uppleva hur brännvinsförsäljningen reglerades genom att bergsmännen tog kontroll över utskänkning och bränning. Vinsten skulle gå till staden och användas till allmännyttiga ändamål. Med tanke på vilket utbrett problem superiet varit så bör frågan ha diskuterats i deras hem. År 1860 förbjöds husbehovsbränningen helt.
Deras gemensamma liv blev en kamp mellan glädje och djup förtvivlan. Den 2 maj 1852 fick paret en son, Anders Johan, bara för att dagen efter förlora sin förstfödda dotter Anna Margareta i strypsjuka (difteri). Difteri var livshotande och krävde snabb vård med antibiotika samt ett antitoxin (motgift) för att neutralisera toxinet vilket naturligtvis inte fanns tillgängligt vid tidpunkten. Sjukdomsförloppet tog några dagar och det måste ha varit fruktansvärt att föda ett barn med vetskapen att man samtidigt höll på att förlora ett annat. Men det skulle komma att bli fler barn och fler sorger... Maken Johan Erik avancerade från att ha arbetat som dräng till att också bli gruvarbetare.
Den 22 november 1854 föddes nästa son, Karl Erik och sen sonen Hans Gustaf den 6 februari 1857. Familjen flyttade vidare till kvarteret Gamla herrgården den 22 oktober 1857, gård 5 i kvarter 42, idag Hyttgatan 84. Den 1 april 1859 kom sonen Wilhelm Fredrik. Det året blev också Gefle-Dala jernväg färdig vilket måste ha varit en stor händelse. Invigningen skedde 13 juli 1859 och det ska ha varit en riktig folkfest som familjen kan ha varit med om. Boendet var uppenbarligen tillfälligt för 2 år senare, flyttade familjen, två vuxna och fyra barn, tillbaka till familjehemmet på 45-5. På gården bodde då också Anna Britas mamma Brita, hennes bror Anders med hustru Anna Catharina (f. Skog) och deras två barn.
Sjukdomarna fortsatte att pröva familjen. Anna Britas mor Brita avled i lungsot 1861, och året därpå, den 15 oktober, dog sonen Wilhelm i mässlingen, endast tre år gammal. Kort därefter, i december 1863, gick även maken Johan Erik bort i lungsot. Anna Brita lämnades ensam med de kvarvarande barnen. Johan Erik blev 37 år gammal. Anna Britas pappa hade blivit 44 år. Båda drabbade av den mycket vanliga lungsoten.
Den 22 november 1854 föddes nästa son, Karl Erik och sen sonen Hans Gustaf den 6 februari 1857. Familjen flyttade vidare till kvarteret Gamla herrgården den 22 oktober 1857, gård 5 i kvarter 42, idag Hyttgatan 84. Den 1 april 1859 kom sonen Wilhelm Fredrik. Det året blev också Gefle-Dala jernväg färdig vilket måste ha varit en stor händelse. Invigningen skedde 13 juli 1859 och det ska ha varit en riktig folkfest som familjen kan ha varit med om. Boendet var uppenbarligen tillfälligt för 2 år senare, flyttade familjen, två vuxna och fyra barn, tillbaka till familjehemmet på 45-5. På gården bodde då också Anna Britas mamma Brita, hennes bror Anders med hustru Anna Catharina (f. Skog) och deras två barn.
Sjukdomarna fortsatte att pröva familjen. Anna Britas mor Brita avled i lungsot 1861, och året därpå, den 15 oktober, dog sonen Wilhelm i mässlingen, endast tre år gammal. Kort därefter, i december 1863, gick även maken Johan Erik bort i lungsot. Anna Brita lämnades ensam med de kvarvarande barnen. Johan Erik blev 37 år gammal. Anna Britas pappa hade blivit 44 år. Båda drabbade av den mycket vanliga lungsoten.
Anna Brita som hemmansägare
Anna Brita och barnen flyttade från Hanrö 23 oktober 1868 till 16-2 i Östanfors. Gården ägdes av gruvarbetare Johan Fredrik Norberg. Anna Brita behövde mest troligt redan innan makens död hjälpa till med försörjningen av familjen, men efter blev det ännu viktigare. Barnen har blivit stora och kan försörja sig själv, men något måste hon ju leva på själv. I Faluposten från den 31 maj 1875 finns en annons om att hon har en fargalt, en okastrerad hane, att sälja för beteckning av suggor. Hon ska också ha försörjt sig som slaktare vid efterfrågan.Under tiden som familjen bor på 16-2 får Anna Brita en dotter, Emma Elisabeth, född 29 januari 1870. Hon är inte barn till Johan Erik som gick bort 1863 och står som oäkta. Enligt en förordning från 1866 får oäkta barn som inte avlats under ett äktenskap eller i förbjudna led, ärva sin mamma på samma sätt som äkta barn, om modern antecknat barnet som sitt i kyrkoboken vilket Anna Brita gör. Vem som var far till Emma Elisabeth framgår inte av kyrkböckerna.
Familjen stannade på 16-2 fram till 18 november 1870. Sonen Anders Johan stannade kvar ytterligare fem år innan han kom efter, den 25 november 1875. Han hade gift sig den 5 november 1875 och tog med sig sin fru Margareta Matilda. Hon hade innan giftermålet arbetat som piga på gård 9 i kvarter 16.
 |
| Från födelseboken Stora Kopparbergs kyrkoarkiv 1870. |
Familjen stannade på 16-2 fram till 18 november 1870. Sonen Anders Johan stannade kvar ytterligare fem år innan han kom efter, den 25 november 1875. Han hade gift sig den 5 november 1875 och tog med sig sin fru Margareta Matilda. Hon hade innan giftermålet arbetat som piga på gård 9 i kvarter 16.
Resten av familjen flyttade i förväg till en granngård, 16-5 ½ som ägdes av Abraham Hefsling. Det är en gård vid Gettorget, mellan Björns gränd och Kvarngatan. Anders Johan och Matilda Margareta fick sitt första barn där 1876, en flicka som de döpte till Emma Josefina, innan den nya lilla familjen flyttade vidare till granngården 16-4 1877.
Vid nästa husförhör, 1877, står Anna Brita som ägare till halva 16-6. Hur hon fått medel till att köpa gården av Hefsling framgår inte. Hon började nu att hyra ut rum på sin gård. Gården syns inringad i fotografiet nedan.
Den 15 juli 1877 förlorade hon en son, Hans Gustav, bara 20 år gammal, i lunginflammation. Han stod uppskriven i dödboken som slaktare, ett yrke han kanske lärt sig av sin mamma.
Den 5 maj 1878 gifte sig sonen Karl Erik Fahlström med Marit Larsdotter och paret flyttade samma dag till 20-1. Sönerna gifte sig och skaffade familjer men fortsatte att under perioder att bo hos, eller i närheten av sin mamma. Jag föreställer mig att Anna Brita och dottern Emma Elisabeth bodde i ett rum tillsammans medan resten av gårdens utrymmen hyrdes ut till andra familjer.
Anna Brita verkar själv ha varit en kvinna med tåga och envishet i. Eller i alla fall en som gjorde lite som hon ville. År 1881 slog hon av någon anledning in en grannes fönster och hamnade i rätten. I tidningen står att hon gjorde det “av okynne” varvid hon fick böta 5 kr. Året efter fick hon böta ytterligare 5 kr för att ha byggt om en ekonomibyggnad till ett boendeutrymme utan bygglov.
Vid nästa husförhör, 1877, står Anna Brita som ägare till halva 16-6. Hur hon fått medel till att köpa gården av Hefsling framgår inte. Hon började nu att hyra ut rum på sin gård. Gården syns inringad i fotografiet nedan.
 |
| Källa: Digitaltmueum.se Dalarnas museums bildsamling. |
Den 15 juli 1877 förlorade hon en son, Hans Gustav, bara 20 år gammal, i lunginflammation. Han stod uppskriven i dödboken som slaktare, ett yrke han kanske lärt sig av sin mamma.
Den 5 maj 1878 gifte sig sonen Karl Erik Fahlström med Marit Larsdotter och paret flyttade samma dag till 20-1. Sönerna gifte sig och skaffade familjer men fortsatte att under perioder att bo hos, eller i närheten av sin mamma. Jag föreställer mig att Anna Brita och dottern Emma Elisabeth bodde i ett rum tillsammans medan resten av gårdens utrymmen hyrdes ut till andra familjer.
Kriminell familj
Bröderna Fahlström var sannerligen ett par oroliga själar. Anders Johan dömdes vid upprepade tillfällen till böter och fängelse. Det mörkaste kapitlet i hans brottsregister härrör dock från 1881, då han ska ha trängt sig in hos sin mor, misshandlat henne och hotat henne med vapen. Anna Brita valde dock senare att dra tillbaka sin anmälan, vilket gjorde att rättssaken rann ut i sanden. Brodern Karl Erik Fahlström var faktiskt ännu värre och dömdes flera gånger för inbrott, stöld och lösdriveri. Han satt vid olika perioder i fängelse i Stockholm, Västerås, Falun, Gävle och Svartsjö. Han förlorade också sitt medborgerliga förtroende under perioder. Trots att han var gift tycks han ha hållit sig med en fästmö vid sidan av, en kvinna som enligt tidningsuppgifter också stod under polisens uppsikt. Deras kriminella aktiviteter förtjänar ett eget blogginlägg vid tillfälle...Anna Brita verkar själv ha varit en kvinna med tåga och envishet i. Eller i alla fall en som gjorde lite som hon ville. År 1881 slog hon av någon anledning in en grannes fönster och hamnade i rätten. I tidningen står att hon gjorde det “av okynne” varvid hon fick böta 5 kr. Året efter fick hon böta ytterligare 5 kr för att ha byggt om en ekonomibyggnad till ett boendeutrymme utan bygglov.
 |
| Anna Brita dömdes till böter för att ha brutit mot byggnadsordningens föreskrifter. Källa: Dalpilen 1886-08-13 |
 |
| Utdrag ur Tidning för Falu län och stad 1886-08-12. Källa: Kungliga biblioteket. |
År 1892 ansökte Anna Brita om att slippa betala resterande av sina kommunalskatter för åren 1888 och 1889 som hon inte menade sig ha ekonomiska medel till. Hon skriver i sin ansökan om att hon nu är hotad med utmätning av sin gård och riskerar att hamna utan tak över huvudet. Varpå stadsfullmäktige meddelade henne att eftersom hon ägde inte bara en, utan två, gårdar, skulle det nog inte gå någon nöd på henne. Avslag på den förfrågan.
 |
| Anna Britas förfrågan till stadsfullmäktige, den 28 november 1891. Skrev hon verkligen så fint? Kanske fick hon hjälp från prästen eller liknande. Källa: Falu stadsarkiv. |
Emma Elisabeth
Det gick bra för Emma Elisabeth. 1880 utexaminerades hon som småskollärarinna och i september 1889 blev hon antagen som småskollärarinna på skolan i Norr Amsberg. Hon verkar vara den av barnen som lever det mest vanliga lugna livet. Men inte utan strapatser och utflykter. I Mora tidning 1893 står att hon var med i en grupp som under året bestigit Städjan och under sommaren 1894 var hon med på skoldagarna i Västerås. 1897 flyttade hon till Hosjö för att arbeta som småskolelärarinna på Carlsfors skola. Hon bodde då tillsammans med flera andra lärarinnor. Emma Elisabeth gifte sig i december 1897 med Gustaf Engelbrekt Hedman. Vid giftermålet flyttade Gustaf in till Emma och de andra lärarinnorna. År 1900 fick paret sitt första barn, en dotter, som de döper till Ellen Elisabeth. Han jobbade som byggnadsarbetare och fick sen uppdraget som fjärdingsman.Anna Brita på ålderns höst
Den 4 november 1901 flyttade Anna till sin andra gård, granngården 7-8 i kvarter 16. Kanske gör hon det för att Emma Elisabeth flyttat och rummet i den andra gården passar henne bättre. Anders Johan och familjen bestämde sig för att det var dags att gå skilda vägar med sin mamma och dom flyttade samtidigt till 70-1. Antingen tryter orken eller pengarna, för i början av 1900-talet verkar Anna Brita sälja sina båda gårdar. 1904 står hon som ägare men någon gång under perioden fram till 1915 säljer hon till sin måg Gustaf Hedman. Men hon fortsatte att vara skriven där. En uppgift skriven med blyerts i husförhörsboken antyder att hon kanske redan bodde i Korsnäs till och från.Emma Elisabeth och Gustaf fick en till dotter, Märta Sylvia, 1904. Familjen bor vid Näs sågverk och i Södra Sandviken, som är ett egnahemsområde alldeles intill sågverket. Ett hus som familjen äger. I församlingsboken står att det är 76 Södra Sandviken.
Den 3 april 1916 begärde Anna Brita flyttningsbetyg och den 6 april flyttade hon till sin dotter i Korsnäs. Tillsammans med henne på resan följde en man som hette Anders Andersson. Fint att dom hade sällskap när de ändå skulle åt samma håll tänkte jag... Men han flyttade in hos Emma Elisabeth han också. Och när jag gick bakåt i mina papper hittade jag honom överallt. Anders hade bott på samma gård som Anna Brita i nästa 50 år. Anna Brita var 89 år vid flytten, en mycket ansenlig ålder, och resan blev kanske för mycket för henne. Hon somnade in den 24 april i Hosjö. I dödsboken står Marasmus senilis som dödsorsak, som kan uttydas som ålderdomsavtyning/svaghet. Anna Brita begravdes i en familjegrav på Hosjö kyrkogård där resten av dotterns familj sen också kom att vila, på plats 0270. Anders Andersson bodde kvar hos familjen fram till sin död 1923 och begravdes i samma grav som Anna Brita. Han och Anna Brita hade med största sannolikhet en relation. Stenen finns kvar idag med texten Nämndeman G E Hedman. Frågan som dyker upp i ljuset av Anders Andersson är om han kan vara Emma Elisabeths pappa. Hon blev till i april 1869. Anders började bo på samma gård som Anna Brita under 1872. Om de kände varandra innan dess är oklart. Men Emma Elisabeth var bara 2 år gammal vid tillfället. Även om han och modern inte blev ett par direkt var han en vuxen som levde på samma gård som henne under hela hennes uppväxt.
Ellen Elisabeth gifte sig 1923 och hennes man Karl Gösta Emanuel Karlsson flyttade in till familjen. Karl arbetade vid ett av sågverken i Hosjö. Anders Johan avled av en hjärtattack vid 71 års ålder 1923, 5 maj. Då bodde han på Lutan 1 i Falun. Det är oklart om familjen hade någon mer kontakt efter att sönerna flyttat ut från sin mammas gård några år tidigare. Ellen och Karl fick en dotter, Ingrid Elisabeth, 1925. Karl fick ett nytt jobb under perioden, på lådfabriken i Hosjö.
Gustaf avled 1928. Ellen och Karl bor en kortare period i ett grannhus men kommer tillbaka till familjehemmet 1932. Den 26 oktober 1935 avled Emma Elisabeth i magsäckscancer på Falu länslasarett. Hon begravdes i samma grav som sin mamma och blev 65 år gammal.
Den 3 april 1916 begärde Anna Brita flyttningsbetyg och den 6 april flyttade hon till sin dotter i Korsnäs. Tillsammans med henne på resan följde en man som hette Anders Andersson. Fint att dom hade sällskap när de ändå skulle åt samma håll tänkte jag... Men han flyttade in hos Emma Elisabeth han också. Och när jag gick bakåt i mina papper hittade jag honom överallt. Anders hade bott på samma gård som Anna Brita i nästa 50 år. Anna Brita var 89 år vid flytten, en mycket ansenlig ålder, och resan blev kanske för mycket för henne. Hon somnade in den 24 april i Hosjö. I dödsboken står Marasmus senilis som dödsorsak, som kan uttydas som ålderdomsavtyning/svaghet. Anna Brita begravdes i en familjegrav på Hosjö kyrkogård där resten av dotterns familj sen också kom att vila, på plats 0270. Anders Andersson bodde kvar hos familjen fram till sin död 1923 och begravdes i samma grav som Anna Brita. Han och Anna Brita hade med största sannolikhet en relation. Stenen finns kvar idag med texten Nämndeman G E Hedman. Frågan som dyker upp i ljuset av Anders Andersson är om han kan vara Emma Elisabeths pappa. Hon blev till i april 1869. Anders började bo på samma gård som Anna Brita under 1872. Om de kände varandra innan dess är oklart. Men Emma Elisabeth var bara 2 år gammal vid tillfället. Även om han och modern inte blev ett par direkt var han en vuxen som levde på samma gård som henne under hela hennes uppväxt.
 |
| Familjen Hedmans gravplats vid Hosjö kyrka. Här vilar också Anna Brita och Anders. |
Ellen Elisabeth gifte sig 1923 och hennes man Karl Gösta Emanuel Karlsson flyttade in till familjen. Karl arbetade vid ett av sågverken i Hosjö. Anders Johan avled av en hjärtattack vid 71 års ålder 1923, 5 maj. Då bodde han på Lutan 1 i Falun. Det är oklart om familjen hade någon mer kontakt efter att sönerna flyttat ut från sin mammas gård några år tidigare. Ellen och Karl fick en dotter, Ingrid Elisabeth, 1925. Karl fick ett nytt jobb under perioden, på lådfabriken i Hosjö.
 |
| Sågverk och lådfabrik i Kornäs under den period som Karl arbetade där. Källa: digitaltmuseum.se |
Gustaf avled 1928. Ellen och Karl bor en kortare period i ett grannhus men kommer tillbaka till familjehemmet 1932. Den 26 oktober 1935 avled Emma Elisabeth i magsäckscancer på Falu länslasarett. Hon begravdes i samma grav som sin mamma och blev 65 år gammal.
Sammanställd information baseras på Falu Kristine kyrkoarkiv, Stora Kopparbergs kyrkoarkiv, kb.se, systembolagetshistoria.se, falun.se, Lantmäteriet och Digitaltmuseum.se
Kommentarer
Skicka en kommentar