Nästa pusselbit i historien om familjen bakåt handlar om fadern till farfars mamma Edit, Johan Erik Skog - han som senare skulle bli pappa till Edit och morfar till Holger, från inlägget publicerat 19 mars 2026. Vilken typ av förhållanden kom han ifrån? Hur växte han upp?
Johan Erik föddes 1862 i Falun som första barn till Johan Edvard och Anna Katarina Skog. Johan Edvard var skomakargesäll som efter en kort period i Stockholm flyttade till Falun den 5 augusti 1859. Han fick plats hos skomakarmästaren Johan Berggren på Gruvgatan 5 (dåvarande kvarter 51, gård 12, inringad i bilden nedan). Skomakarmästare Berggren hade en stor gård med flera gesäller boende hos sig. Idag är hela gården riven.
 |
| Källa: Lantmäteriet. |
Hur han träffade sin blivande hustru, Anna Katarina Forsberg, förtäljer inte historien, men det står klart att de fann varandra tidigt. Anna Katarina var född i Falun 1841 som dotter till dagkarlen Erik Matsson och hans hustru Anna. En dagkarl var en manlig arbetare som fick daglig lön för utfört kroppsarbete, oftast grövre sysslor inom jordbruk, gruvor eller byggnation, och saknade fast anställning. Ordet är en äldre benämning för daglönare, dagsverkare eller grovarbetare och har använts i Sverige sedan 1600-talet. Hon började jobba som piga som tonåring, hos rådman Johan Wilhelm Bolin i kvarteret Lallarvet.
Paret gifte sig den 27 april 1862 och Johan Edvard flyttade in till henne samma dag. Vid bröllopet var Anna Katarina redan höggravid; knappt en månad senare föddes deras första barn, Johan Erik Skog.
Ett liv på flyttfot
För dåtidens arbetarklass var tillvaron sällan stationär. Familjen Skog flyttade nästan varje år, ofta i samband med den så kallade "fardagen" i november då de årliga anställnings- och bostadskontrakten löpte ut.
1862–1864: Familjen bor kvar i kvarteret Lallarvet i två år innan de flyttar vidare. Här föddes sönerna Johan Erik (1862) och Karl Edvard (1864).
1865: Flyttade familjen till kvarter 56, gård 5, på Elsborg där sonen Klas Emil föddes.
1866: Flyttade familjen en gata ner, till Nedre Elsborg (kvarter 53, gård 8). Här föddes sonen Gustaf Adolf.
1868: Flyttade familjen till kvarter 52 och gård 17, vilket låg bakom polishuset. Där föddes deras nästa son, Ture Henrik.
Glädje och sorg i skomakarfamiljen
Under 1870-talet tog Johan Edvard steget från gesäll till färdig skomakare, men årtiondet präglades också av djup sorg. År 1870 föddes sonen Ture Henrik, men han blev endast ett halvår gammal innan han gick bort i luftrörsinflammation. Samma år föddes dottern Anna Katarina, mitt i sorgen efter brodern. I slutet av 1870-talet hamnade familjen i kvarter 35, först på gård 15 för att sen flytta till gård 5 (se karta nedan). Kvarter 35, Prästtägten, låg kring korsningen Hyttgatan-Kristinegatan. Även om familjen var skriven i kvarter 35 framgår det av fattigvårdsstyrelsens protokoll och födelseböckerna att familjen bor tillfälligt i Torsång. De två sista barnen föddes där. Ture Henrik föddes 1875 och Frida Lovisa 1879.
 |
| Källa: Lantmäteriet. |
Ture Henrik var uppenbarligen ett släktnamn. Familjen valde det två gånger, och hade dessutom en kusin som också fick samma namn. Samma namn bars också av en farbror till Johan Erik. Den tredje januari dog dock även Ture Henrik, av difteri. Huvudbyggnaden på gård 35-5 kan ses nedan.
 |
| Källa: Falu kommuns bildarkiv. |
Sjukdom och familjens upplösning
Slutet av 1870-talet blev en mörk tid för familjen Skog. Det som tidigare verkar ha varit en rörlig men stabil hantverkartillvaro slogs sönder av sjukdom och död. Det är troligt att Johan Edvards sviktande hälsa var orsaken till de tillfälliga boendena i Torsång. Fattigvårdsstyrelsens protokoll från början av 1879 visar att han vårdats på länslasarettet för lungsot i flera omgångar på stadens bekostnad under den period som familjen bor i Torsång.
Den 8 mars 1879 förlorade Johan Edvard kampen mot sjukdomen. Han fick aldrig uppleva födelsen av sin yngsta dotter, Frida Lovisa, som kom till världen senare samma år.
Efter makens död lämnades Anna Katarina ensam med barnen och en växande sjukdomsbild, då även hon blivit smittad av lungsoten. Trots sin sviktande hälsa arbetade hon på Haganäs tändsticksfabrik för att försörja familjen. I maj 1881 beviljades hon ett månatligt stöd på 12 kronor från fattigvården för att kunna hålla barnen hos sig. Kraften räckte dock inte mycket längre; Anna Katarina överlevde sin make med endast två år och lämnade barnen föräldralösa. Hon avled 25 oktober 1881.
 |
| Källa: Fattigvårdsstyrelsens protokoll 1 maj 1881. Falu kommunarkiv. |
Deras förstfödde, Johan Erik Skog, var nu 19 år gammal och deras yngsta, Frida Lovisa, bara 2 år gammal. I husförhörslängden för 1881 står alla barnen fortfarande skrivna på familjens senaste adress, Prästtägten 35-5 ½ som "Skomak. Johan Edvard Skogs barn". I ett annat husförhör finns en uppgift om att syskonen är utackorderade på sin storebror Johan Erik.
 |
| Källa: Husförhörsläng 1881. Falu Kristine kyrkoarkiv. |
Stackars barn... Jag antar att de äldsta barnen fick ta arbete medan de små såg efter varandra. Något yrke står inte uppskrivet för någon av de äldre barnen än. Barnaskaran får inte stanna utan kommer krympa successivt. Den 31 augusti 1885 utackorderades de två näst yngsta flickorna av fattigvården. Anna Katarina hamnade som 15 åring i Vika och Emma Kristina, 13 år, i Aspeboda. Johan Erik flyttade till Gävle i november 1886, Karl Edvard flyttade efter i augusti 1887. Klas Emil hamnade i Bollnäs 1888. Men vad hände med Frida Lovisa? I husförhörsboken står hon som obefintlig vilket innebar att prästen inte visst var hon befann sig. Lilla stumpan, var är du?
Sammanställd information baseras på fattigvårdsstyrelsens protokoll, sjukjournaler och Falu Kristine kyrkoarkiv.
Kommentarer
Skicka en kommentar